Att kompostera är inte förenat med några större svårigheter. Det är egentligen bara en fråga om att ta tillvara de krafter i naturen som har till uppgift att bryta ner material med biologisk bakgrund, omvandla det till mullämnen och frigöra närsalter som växterna sedan kan tillgodogöra sig. När kompstmaterialet är helt färdigt är det ett förnämligt jordförbättringsmedel med hög mullhalt.
Växterna i din trädgård trivs alltid bäst om jorden har ett högt mulltal, och därför måste du kontinuerligt underhålla jorden. Kompostmaterialet är en god ersättning för de mullämnen som du måste köpa om du inte komposterar.


Det är viktigt att en friliggande kompost blir tillräckligt stor. Då håller den värme och fuktighet bättre. I kompostens mitt går nedbrytningen fortare. Därför skall du finfördela materialet, eftersom nedbrytningen blir jämnare. Klipp sönder grova stjälkar. Löv och gräsklipp ska man inte lägga i alltför tjocka lager. Sådant material packar ihop sig och förhindrar att syre når in i komposten.

Praktiskt taget allt går att kompostera när det gäller trädgårdsavfall. Detsamma gäller hushållsavfall som fruktrester, potatisskal, teblad, kaffesump och äggskal. Men avfall av den här typen bör du gräva ner i komposten.
Hushållsavfall som kött-, fisk- och andra matrester kan du också kompostera, men då krävs det särskild utrustning.
F&owml;rmultningsprocessen kan ibland avta eller stagnera. Det beror som regel på brist på kväve. Öka då på med sådant kväverikt avfall som gräsklipp och olika slags stallgödsel.

jorden, komposten, växelbruket, allergiträdgården, v&cuml;xtsjukdomar, skörden

text och bilder är hämtade ur...