Matjord! Själva ordet ger löften om spirande grönska och dignande skördar. Men det är inte alltid som den finns av sig självt, oftast är det något som du själv skapar genom jordbearbetning, gödsling och jordförb&cuml;ttring. Ibland kan förstås naturen vara så givmild att den rätta sortens jord ligger och bara väntar på att bli kultiverad så att den kan bilda ett matjordsskikt. För det mesta krävs det dock åtskilligt arbete och mycket extra tillskott av gödsel- och jordförbättringsmedel för att åstadkomma en odlingsbar matjord av den jord som du har. Med rätta metoder, stor möda, mycket tålamod och arbete går det faktiskt att förvandla både den torra sandjorden och den styva lerjorden till matjord för köksväxter, blomrabatter och gräsytor. I samband med höstgrävningen är det lämpligt att mylla ner stallgödsel, kompost eller andra mullbildande ämnen. Jordytan får inte vara tät och hård och tillpackad när vintern kommer. Allt viktigt jordarbete ska du göra på senhösten. Då blir jorden lite mer lätthanterlig på våren. Det är ingen mening med att börja för tidigt pĀ vĀren, det är bäst att vänta tills jorden reder sig och inte längre klibbar mot redskapen. Det är heller inte någon djupgrävning det är frågan om utan bara en uppluckring som bryter jordens porositet och minskar avdunstningen från jordytan. Bästa och lättaste redskapet att luckra jorden med är handkultivatorn. jorden, komposten, växelbruket, allergiträdgården, växtsjukdomar, skörden text och bilder är hämtade ur...